I mitt arbete som matematiklärare och läromedelsredaktör har jag under årens lopp läst mycket matematikdidaktisk litteratur. I utländsk litteratur har jag då stött på många lärorika och engagerande uppgiftstyper, som inte är så välkända i Sverige. Böckerna 10 uppgiftstyper i matematik, gymnasiet och 10 uppgiftstyper i matematik, högstadiet är mitt försök att sprida dessa uppgiftstyper till en större publik.

De uppgifter som vi låter eleverna arbeta med i undervisningen behöver behandla det centrala innehållet, utveckla elevernas matematiska förmågor och samtidigt ge en rättvisande och nyanserad bild av vad matematik är. Det kräver att uppgifterna varieras. De tio uppgiftstyper som presenteras i de här böckerna är valda för att bidra till just en sådan variation. Deras sinsemellan varierande karaktär låter eleverna erfara att matematiken kan vara både korrekt och kreativ, såväl mångtydig som stringent, både värd att studera för sin egen skull och ett fantastiskt verktyg för att förstå världen omkring oss. Dessutom kan uppgiftstyperna fyllas med precis det matematiska innehåll som du arbetar med för stunden, vilket ger dig närmast oändliga möjligheter att skapa mängder av anpassade uppgifter.

Följande uppgiftstyper behandlas i böckerna:

1.     En ska bort

I en En ska bort-uppgift studerar eleverna fyra matematiska objekt, till exempel tal, ekvationer eller grafer. Uppgiften består i att urskilja vilka tre objekt som har något gemensamt och vilket objekt som ”ska bort”. Varje svar är korrekt, så länge det följs av en godtagbar motivering. 

2.     Valet är ditt

I Valet är ditt ställs eleverna inför en valsituation med två eller flera alternativ och får använda matematik för att undersöka vilket alternativ som är mest fördelaktigt. Eleverna kan till exempel få ta reda på vilket elabonnemang som är mest prisvärt, vilken resväg som tar kortast tid eller vilken rabattkupong de helst vill använda.

3.     Treaktare    

En Treaktare börjar med att eleverna får se en film som beskriver ett händelseförlopp. Filmen bryts mitt i vilket inspirerar eleverna att formulera en eller flera frågeställningar om den fortsatta händelseutvecklingen. För att besvara frågorna, får eleverna använda sina matematikkunskaper. Det rätta svaret redovisas i en filmsekvens.

4.     Notera och fundera         

I Notera och fundera får eleverna studera matematiska objekt, till exempel bilder, diagram eller problemlösningsuppgifter, och svara på de två frågorna: Vad noterar du? Vad undrar du? Elevernas frågeställningar och iakttagelser ligger sedan till grund för klassens fortsatta arbete. 

5.     Målfria problem

Ett Målfritt problem innehåller samma information som ett vanligt problem, men det saknar ett specifikt och förutbestämt mål som eleven ska nå. I ett målfritt problem får eleverna i stället ta reda på så mycket de kan utifrån den givna informationen.

6.     Grafberättelser

I en Grafberättelse får eleverna se en film av en vardaglig händelse och beskriva händelsen med hjälp av en graf. 

7.     Gruppera och sortera      

Gruppera och sortera är ett samlingsnamn för tre uppgiftstyper där elever får sortera kort med matematiska objekt. I Gruppera ekvivalenta objekt, parar eleverna ihop kort som beskriver olika representationsformer av samma matematiska objekt. I Sortera i kategorier sorterar eleverna kort med matematiska objekt i förutbestämda kategorier, och i Sortera för att klassificera grupperar eleverna kort med matematiska objekt efter deras egenskaper.

8.     Generera exempel           

I Generera exempel får eleverna ge exempel på matematiska begrepp som uppfyller vissa villkor. Det tvingar dem att reflektera över begreppets egenskaper.

9.     Lusläsa en lösning            

Lusläsa en lösning är en familj av uppgifter som alla har det gemensamt att de låter elever studera och själva förklara färdiga lösningar. 

10.  Mattekedjor                     

En Mattekedja består av två eller flera sammanlänkade rutinuppgifter, där eleverna kan utnyttja svaret i den ena uppgiften för att ta reda på svaret i nästa.

En del av uppgiftstyperna är skapade av matematikdidaktiker, ett par av dem är inspirerade av forskning kring hur hjärnan fungerar och några av dem har utvecklats av verksamma matematiklärare.