If I could offer you only one tip for the future, sunscreen would be it, sjunger Baz Luhrman i sin millenniehit Everybody’s free. Kanske borde vi vara fler i Sverige som tar hans råd på allvar. Tillsammans med Australien ligger Sverige nämligen i topp i hudcancerstatistiken och hudcancer är den cancerform i Sverige som ökar mest. För att skydda oss från solens skadliga strålning vänder vi oss ofta till solskyddshyllan på apoteket. När du ska orientera dig i den djungeln kan det vara bra att känna till att solskyddsfaktorn är något du kan räkna med.

Enkelt uttryckt anger solskyddsfaktorn hur mycket längre du kan vara i solen jämfört med om du inte haft någon solkräm alls. Om du utan solkräm blir svagt röd i huden på säg 20 minuter, så dröjer det med solskyddsfaktor 15, femton gånger så länge, dvs. 300 minuter (eller 5 timmar) tills du får samma röda färg. Alltså:

Solskyddsfaktorn fastställs genom experiment. Under kontrollerade former låter man personer utsättas för UVB-strålar på en del av ryggen och noterar tiden det tar tills huden får en ljust röd nyans. Nästa dag återkommer personerna och utsätts återigen för UVB-strålning på en närliggande del av ryggen, men denna gång med solkräm på. Återigen noterar man tiden det tar tills huden får samma ljust röda nyans. Solskyddsfaktorn är tiden det tog med solskydd, dividerad med tiden det tog utan solskydd.

Eftersom olika personer bränner sig olika lätt, är solskyddsfaktorn på förpackningen sedan ett medelvärde av experimentresultaten, som avrundas nedåt. Med högre solskyddsfaktor kan du alltså vistas längre tid i solen utan att bli bränd. Men det är viktigt att känna till att oavsett vilken solskyddsfaktor du väljer, får du aldrig ett hundraprocentigt skydd mot UVB-strålar. Med solskyddsfaktor 15 absorberas omkring 94 % av UVB-strålningen. Med solskyddsfaktor 30, kan du visserligen vara ute i solen dubbelt så lång tid utan att bli bränd, men bara 97 % av UVB-strålningen absorberas. Även med solkräm på, utsätts din hud alltså för UVB-strålning – den som strålning som kan skada hudens DNA och ge upphov till hudcancer.

I John M. Henshaws An equation for every occasion kan du läsa mer om solskyddsfaktorformeln, men också gotta dig åt en formel i veckan i ett helt år. En formel hjälper dig att räkna antalet människor i en demonstration, en förklarar varför en giraff har ett väldigt speciellt hjärta och en förklarar varför "Fourier is a mathematical poem". Så ta med dig Henshaws bok ut i hängmattan. Men glöm inte solkrämen.