4 tips för att förstå risk
Nästintill dagligen hamnar vi i situationer som kräver att vi bedömer risk. Är risken för regn så stor att vi behöver paraply? Är risken att tvååringen ramlar så stor att vi bör ingripa? Är risken att vi tappar telefonen så stor att vi bör teckna en försäkring?
Riskbedömningar är inte bara legio i vardagens små beslut utan också i livets avgörande skeden. När du ska tacka ja eller nej till en omfattande medicinsk behandling, behöver du till exempel väga sannolikheten för ett gott utfall mot risken för bestående men.
Men trots att vi så ofta bedömer risker, visar forskning att vi människor är usla på att tolka dem. Med lite eftertänksamhet och några enkla matematiska knep kan du undvika de vanligaste tankefelen. Här är fyra fallgropar när du bedömer risk – och räddningsplankorna för att ta dig över dem.
Fallgrop 1: Tillgänglighet
När vi ska bedöma risken för en händelse, går vi till vår egen statistiska databas – vår erfarenhet. Vi bedömer nämligen hur sannolikt något är genom att avgöra hur lätt det är att komma på exempel. Har vi lätt att dra oss till minnes par som har skilt sig, kommer vi att uppskatta risken för skilsmässa som hög. Har vi aldrig hört talas om en septisk chock, kommer vi att anta att risken för en sådan är liten. På det här sättet kan medias rapportering om händelser som terrorangrepp och lottovinnare, få oss att tro att sannolikheten för dessa händelser är större än de verkligen är. Samtidigt finns det risk att vi underskattar sannolikheterna för händelser i medieskugga.
Det här fenomenet – att vi tror att sannolikheten för en händelse är stor om vi lätt kan komma på exempel – kallas för tillgänglighetsheuristik. För att inte trampa i den fällan, bör du vara försiktig med att bedöma risker utifrån din egen erfarenhet och i stället bilda dig en uppfattning om risken utifrån objektiv statistik.
Fallgrop 2: Inramning
När jag bodde i USA blev jag ofta full i skratt av den märkliga informationen på matvaruförpackningarna. Yoghurten jag brukade äta till frukost innehöll till exempel inte 2 % fett, utan var 98 % fettfri.
Det yoghurtföretaget tagit fasta på är att samma information väcker olika känslor beroende på hur den presenteras. I ett samhälle där det är fult att vara tjock, kan en yoghurt som är 98 % fettfri, framstå som hälsosammare än en yoghurt som innehåller 2 % fett.
Att vi påverkas av hur budskap presenteras, kallas på svenska för inramningseffekter och kan på ett påtagligt sätt påverka hur du bedömer risk. Skulle du känna dig lika benägen att genomföra en operation om läkaren gav dig 90 % chans att överleva, som om läkaren sa att du löpte 10 % risk att dö? Skulle du investera lika mycket pengar i en fond där chansen att du får avkastning är 80 %, som i en fond där risken är 20 % att du förlorar pengar? Alternativen beskriver precis samma risker, men på helt olika sätt.
En bra tumregel när du möts av riskbudskap är därför att fundera på om budskapet har tonsatts i dur eller moll, med optimism eller pessimism. Hur skulle det låta om du ramade in budskapet på ett annat sätt? Ta ställning först när du fått höra båda varianterna.
Fallgrop 3: Absolut och relativ risk
Vi människor har erkänt svårt att få grepp om små sannolikheter. Vi har till exempel svårt att göra någon skillnad på riskerna 0,01 % och 0,0001 % – trots att den första risken är hundra (!) gånger så stor som den andra. När relativa risker, dvs. risker som anges i procent, görs om till absoluta tal, har vi däremot lättare att relatera till dem. Det är till exempel lättare att förstå hur stor den relativa risken 0,0001 % är, om du får veta att en sådan händelse drabbar en på miljonen.
En bra tumregel är därför att alltid översätta relativa risker till absoluta tal. För att göra det räcker det ofta att påminna sig om att ordet procent betyder hundradel. Det innebär att en händelse med risken 2 % i genomsnitt drabbar 2 av 100.
Med den utgångspunkten kan du även ta reda på vad risker som 0,05 % motsvarar i absoluta tal. Börja med att översätta procenttalet till ett bråk och förläng sedan bråket tills både täljare och nämnare är heltal:
När risker ökar eller minskar
Att omvandla relativa risker till absoluta tal är särskilt viktigt när du ska tolka klickbetesrubriker som
”Bacon ökar risken för tjocktarmscancer med 20 %.”
och
”Vin dubblar risken för stroke!”
Studier visar nämligen att vi tenderar att misstolka den här typen av rubriker. Att regelbundet intag av bacon ökar risken för tjocktarmscancer med 20 %, tolkar många felaktigt som att de som äter bacon löper 20 % risk att få tjocktarmscancer. Så hur ska rubriken tolkas?
I Sverige är risken att drabbas av tjocktarmscancer ungefär 2 %. I varje slumpvist utvald grupp av hundra svenskar, kan man alltså räkna med att i snitt två kommer att drabbas. Enligt rubriken ökar regelbundet baconätande den risken med 20 %. För dem är risken för tjocktarmscancer alltså inte 2 % utan
2 % ∙ 1,2 = 2,4 %
I varje slumpvist utvald grupp med hundra baconälskande svenskar kan man alltså räkna med att i snitt 2,4 personer kommer att drabbas av tjocktarmscancer. Är den ökade risken nog för att du ska lägga baconpaketet på hyllan?
Det finns två lärdomar att dra från baconrubriken. För det första: Det är ofta lättare att få grepp om relativa risker om man översätter dem till absoluta tal. För det andra: När du läser att ett livsstilsval, t.ex. en kopp kaffe per dag, ökar eller minskar en viss risk, bör du alltid reflektera över hur stor den ursprungliga risken är. Att en risk fördubblas, kan visserligen vara allvarligt, men om risken är nästintill obefintlig till att börja med, behöver du sannolikt ändå inte oroa dig.
Fallgrop 4. Genomsnittlig risk
En fjärde fallgrop som är lätt att snubbla i är att man glömmer bort att de risker som förmedlas alltid är genomsnittliga. Risken att drabbas av tjocktarmscancer är visserligen 2 % – sett till hela befolkningen – men risken att just du drabbas av tjocktarmscancer kan vara både högre och lägre. Du kanske är en hängiven baconätare, eller har genetiska anlag, som gör att du löper högre eller lägre risk att utveckla cancerformen. Ha därför alltid i åtanke att risker baseras på ett genomsnitt, och fundera på om du bör löpa högre eller lägre risk än det snittet.
Räddningsplankorna
Nästa gång du behöver göra en medveten riskbedömning kan det alltså vara bra att tänka på följande:
Basera din uppskattning av risken på en rimlig relativ frekvens, i stället för på dina egna erfarenheter.
Var medveten om eventuella inramningseffekter.
Översätt relativa risker till absoluta tal.
Kom ihåg att en genomsnittlig risk inte nödvändigtvis är din.
Referenser och vidare läsning
Fischhopp, Baruch & Kadvany, John (2011) Risk - a very short introduction. Oxford University Press.
Gigerenzer, Gerd (2002) Calculated risks. Simon & Shuster.
Kahneman, Daniel (2011) Tänka, snabbt och långsamt. Månpocket.
Spiegelhalter, David (2019) The Art of Statistics. Pelican books.