Färggranna tal
I blogginlägget Tal i datorernas värld beskrev jag hur binära tal rinner i ådrorna på våra datorer och mobiltelefoner. Men det finns faktiskt en annan sorts tal som gör din digitala vardag möjlig – de hexadecimala. Som en sorts kusin till de binära talen sätter de hexadecimala talen färg på bilder, tv-spel och webbsidor – ja, precis allt du ser på din skärm.
Samtal om tal
Varje matematiklärare har träffat dem, de elever i klassen som inte ens förväntar sig att matematiken ska vara rimlig och begriplig. Bara i matematikundervisningen kan en fästing kan vara 3 kilometer lång, en hink rymma 15 kubikmeter eller 1/2 + 1/2 vara lika med 1/2. Böckerna Making Number Talks Matter och Digging deeper är en lösning på spåren.
Tal i datorernas värld
När du läser det här gör du det sannolikt på en dator eller på en mobiltelefon. Samtidigt skickas blixtsnabba elektriska impulser genom flera miljarder transistorer. Förstefiolen i den här elektroniska symfonin spelas av en matematisk idé.
Matematiken som förklarar ditt fotofilter
Du har precis tagit världens bästa selfie. Selfien med stort S. Den som ska revolutionera ditt Facebookflöde. Men skulle den inte bli finare med lite mer lyster i färgerna, ett filter som ger lite mer ljus över ansiktet eller kanske en version i gråskala? Medan du klickar och svajpar på din telefon, pågår linjär algebra av högsta snitt under huven.
Kärlekens matematik II – Dejtingsajtens hemlighet
Världens första dejtingsajt såg dagens ljus i början av 90-talet. Idag, trettio år senare, söker vi kärleken på nätet som aldrig förr. I en undersökning från 2016 hade 38 % av svenska singlar letat kärleken digitalt – en andel som gissningsvis bara ökar. År 2004 valde fyra vänner från Harvard att testa en ny approach till att söka kärleken på nätet. De skapade en dejtingsajt som letade reda på medlemmarnas bästa match med hjälp av matematik. Sajten fick namnet OK Cupid.
Kärlekens matematik I – Rymdforskning i kärlekens tjänst
Alla som någon gång ändlöst svajpat vänster och höger på Tinder, vet att det kan kännas ungefär lika sannolikt att hitta en partner som att finna intelligent liv i universum. Men faktum är att matematiska metoder kan hjälpa dig att navigera i kärlekens galaxer. Matematik kan till exempel berätta hur du ska bete dig på dejtingssajten för att få flest matchningar och hur många partner du ska dejta innan du stadgar dig. Ja, samma matematik som på 60-talet användes för att uppskatta antalet intelligenta civilisationer i Vintergatan, kan faktiskt hjälpa dig att uppskatta antalet potentiella partner i din närmaste omgivning. Välkommen till del 1 av Kärlekens matematik.
Matematik är (ingen) konst
Till skillnad från en konstnär skapar matematiker inte konst av trä, sten eller färg, utan av välsnidade idéer. Skönhetsupplevelsen ligger i aha-upplevelsen, att få se något på ett helt nytt sätt. Man skulle kunna tro att denna estetiska sida är något ute i marginalen. Tvärtom. Skönhet och elegans är en del av matematikens kärna, dess essens.
Matematik blir konst
I texten Konst blir matematik visade jag exempel på hur konsten inspirerat till nya matematiska upptäckter. Men även motsatsen är sann. Det visar sig att såväl författare som kompositörer och bildkonstnärer inte sällan låter matematiska idéer inspirera sin konst. Häng med när vi diktar med Fibonacci, tar gyllene fotografier och lyssnar på talet π.
Konst blir matematik
Konsten har varit bördig jord för nya matematiska idéer. Den har sporrat matematiker att beskriva mönsters symmetrier, utveckla tekniker för att måla i perspektiv, slå fast vilka toner som låter vackra tillsammans och kvantifiera en författares stil. Men hur pressar man ner målningar, symfonier och romaner i matematikens kvantitativa lådor? I det här blogginlägget visar jag hur!